Filosofi
Skam - Ett hinder för glädje och kreativitet.
Skillnaden mellan skuld och skam:
- Skuld: jag har gjort något dåligt.
- Skam: jag är dålig.
Misstag som vi gör i vårt vardagliga liv ger oss skamkänslor. Men vuxnas fördömanden av våra... läs vidare ...
Tankar om tankar - Var kommer de ifrån?
Det påstås att din hjärna förser dig med ca 50000 tankar/dag. Av dessa är 98% samma tankar som du tänkte igår varav 80% är negativa. Vi vet att negativa tankar förstärker känslohjärnan och därför bidrar dessa till att öka vår upplevda stressnivå, men det finns en insikt som kan bryta den onda spiralen... läs vidare ...
Bryta negativa tankemönster - Vägen till ett lyckligare liv
Är det du som styr dina tankar eller tvärt om?
Prova att sluta tänka, så får du svaret.
Dina tankar påverkar dig hela tiden oavsett om du vill eller inte och tyvärr är
de flesta dessutom negativa. Stressen som dessa negativa tankar genererar, kan minskas genom att bygga upp nya mönster av
positiva ersättningstankar. Detta är dock inte gjort i en handvändning utan kräver mycket jobb och tålamod...
läs vidare ...
Lycka - En ouppnåelig längtan?
"Lycka är perioden strax innan du vill ha mer lycka." Det betyder alltså att lycka inte kan tvingas fram utan den försvinner när
vi försöker. Vi vet alla att lycka inte kan köpas för pengar och att den inte är en naturlig följd av berömmelse. Vi vet också att man inte
kan hitta varaktig lycka genom andra människor utan lyckan måste sökas inom oss själva, men hur?
På nätet finns många tips (t.ex. denna film).
Många av oss är präglade av en kultur som uppmuntrar till att jobba hårt, tjäna mycket pengar och helst bli berömd. Kulturen uppmanar också
att se till andras behov före ens egna (annars beskriver kulturen oss som själviska). Om denna livsstil gör oss lyckliga eller ej,
har inte hög prioritet i denna kultur.
Lycka är en känsla som endast kan åtnjutas i nuet. Om vi låter tankarna enbart sträva efter mål i framtiden eller gräma oss för vilka misstag
vi gjort, lär vi inte uppleva lycka. Istället bör vi fundera över vilka aktiviteter vi brinner för. Aktiviteter som uppslukar oss så att tid och rum försvinner.
Om vi inte följer vår passion i arbetslivet och på fritiden, kommer vi snarare att uppfylla någon annans önskan än vår egen.
CG Jung introducerade begreppet Arketyp inom psykologin, där dessa inre mönster för varseblivning, tolkning och beteende, anses vara medfödda.
CG Jung hade i sin tur blivit inspirerad av Platon, så följande tankar är inte nya: Om du bara gör det som förväntas av din omgivning gällande
yrkesval, att ställa upp för släkt och vänner, val av fritidssysslor osv utan att ta hänsyn till "din inre röst" (din arketyps drivkraft), kommer
du att slösa bort mycket energi och kraft. Du belönas visserligen troligen av din omgivning med "hurrarop och ryggdunk", men dina insatser ger
dig ingen djupare tillfredsställelse. Att däremot följa din inre röst, ger dig inre styrka och glädje. Dvs då gör du det som stämmer överens
med den du är och det du är född till att göra. En del människor hänvisar till detta som "sitt kall".
Hur vet man då vad som är ens kall? Hemligheten ligger i att lyssna inåt och lita på det du hör /känner.
Det lät ju inte så svårt, men varför
har då majoriteten av folket ett yrke som de inte brinner för? Tyvärr har vi en tendens att lita mer på vad andra tycker än på oss själva. En av
livets största rädslor är att inte bli accepterad om vi skiljer oss från mängden. Det kan alltså kräva ett stort mod och en stark tillit
till sin inre röst för att omfamna det som är ens kall. Tyvärr innefattar olika yrken olika status, även om allt är lika viktigt för att få
samhället att fungera. Så om det står klart att ens kall är en uppgift med mycket låg samhällsstatus, så bli det extra svårt att övertyga sig
själv om att lita på den inre rösten. Vinsten om man lyckas är enorm, men rädslan kan tyvärr ofta vara oövervinnerlig.
Sammanfattningsvis ska du alltså vara i ditt "ja-utrymme" (den plats /aktivitet där hela din kropp /ditt väsen svarar an med ett rungande JA!)
under så stor del av dagen som möjligt. Det måste åtminstone finnas delar av dagen som du kan välja aktiviteten själv efter egen passion.
I Japan finns ett uttryck "Ikigai",som är en modell för att finna den uppgift som passar bäst.
Snacket om att alla behöver andras kärlek, uppskattning och att bli sedd, stämmer inte i vuxen ålder. Kärlek behöver vi alla, men den mest
närande kärleken kommer inifrån oss själva. Det är en brist hos "vårt inre barn" som gör att vissa vuxna behöver extern bekräft­else.
Din självbild är grundad på vad ditt sinne talar om för dig. Men eftersom det inte är dina tankar i grunden som sinnet förmedlar,
får du en falsk bild av den du är. Tankarna härstammar utifrån, från människor runt omkring dig. Vissa av tankarna har sin grund i barndomen, där
människor berättade hur de uppfattade dig och vad du gjorde bra och dåligt. Andra tankar har uppkommit senare i livet. Tankarna som har starkast
förankring härrör från tidigt i livet, då vi är som mest mottagliga och påverkbara.
Rumi sa att "kärlek är inte en känsla, det är din existens."
Tänk om... den kärlek jag känner när jag interagerar med någon, är något som alltid har funnits inom MIG och inte förmedlats från någon annan TILL mig.
Att det är MIN EGEN inneboende kärlek jag känner och inte någon annans. Det är nog svårt att veta var kärleken jag känner kommer från, men eftersom den
sällan dyker upp utan att jag är med någon är det logiskt att anta att den kommer från den andra personen (som verkar vara den vanligaste uppfattningen
i vår kultur). Om den kärleken jag känner kommer från mig och alltid har funnits där, varför kan jag då inte alltid känna den och varför uppstår känslan
först när jag interagerar med någon människa eller djur?
Men... jag kan faktiskt också känna en väldigt liknande känsla om jag upplever fängslande skönhet i naturen. Jag tänker nog inte alltid på den där känslan
som uppstår, som kärlek. Om det är kärlek jag känner i naturen, så kan den känslan inte komma från någon annan än mig, eller..?
Är det så, att den kärlek jag känner, har sitt ursprung inom mig och upplevs när jag ger mig själv tillåtelse att frigöra mig från mitt ego, och därmed
riva de skyddsmurar jag byggt upp av rädsla? Är det så att det är egot som hindrar mig från att känna konstant kärlek?
Bioenergetics - Kroppen berättar din historia
Det som påverkar sinnet, påverkar kroppen och vice versa... läs vidare ...
Trauma - Ärftligt lidande
Psykiskt trauma kan uppstå efter en chockartad eller smärtsam upplevelse. Den kännetecknas av... läs vidare ...
Konstutövning - Bra för kreativiteten
Skolan är i stort sett helt inriktad på akademiska ämnen och väldigt få konstnärliga.
Forskning visar... läs vidare ...
Själen - Finns den och är den odödlig?
Tankar om själen har fascinerat människan under lång tid.
- Är det så att vi alla har en själ inom oss... läs vidare ...
Definierar ditt yrke dig?
När vi är bjudna på t.ex. en middag med människor som inte har träffat varandra tidigare, kommer ofta en typisk fråga när man bekantar sig med varandra: Vad jobbar du med?
Definierar jobbet vem man är som person eller... läs vidare ...
Fett, socker och dåliga nyheter - Saker som hjärnan belönar
Under hjärnans evolution har det tillkommit funktioner som i vissa fall idag upplevs som negativa.
Kroppen omvandlar det vi äter till fett eller socker beroende på om... läs vidare ...
Karma - Vad är det?
Enligt Wikipedia betyder Karma: lag om orsak och verkan... läs vidare ...
Synintryck - Skiftande världsbild utifrån våra två ögon
Vad skulle du dra för slutsats om dina två ögon gav olika bilder av hur du uppfattar världen?
Vissa människor anser att vi har en manlig och... läs vidare ...
Autentisitet /äkthet - Ta tillvara alla dina resurser. Bli ditt bästa du.
En av de större drivkrafterna för någon som utövar meditation, är att minska rädslor och därmed bli mer autentisk. Autentisitet bidrar... läs vidare ...
Jesus: en son till världens skapare eller en upplyst person?
Eckhart Tolle har en hypotes om att Jesus uttalanden har misstolkats och att han i själva verket var en upplyst person (likt Buddha... läs vidare ...
Hjärnan - oförändrad under 40.000 år
Vår hjärna är fortfarande anpassad till ett liv på savannen. Därför är det inte så konstigt att vi ofta handlar helt irrationellt... läs vidare ...